Förra veckan fick jag samtal från sjukhuset att jag fått godkänt till att börja på dom nya medicinerna. Fick en tid idag för att lära mig hur jag ska sätta dessa sprutor på mig själv framöver. 

Men först hade jag fått tid till att ta röntgen av hjärta och lungor. Tydligen någon man måste göra i samband med dessa mediciner. 

Var väldigt nervös samtidigt som jag skulle kunna somna medans vi väntade på min tur. Sköterskan som jag träffade var bra. Hon sa även att jag fick lov att komma tillbaka om 2 veckor om jag inte kände mig säker och behövde de. 

De 3 första gångerna ska jag ta dubbel dos för att "kickstarta" det. Alltså 2 sprutor. Hon satte den första och visad hur jag skulle göra, så skulle jag sätta den andra. Den känslan före jag faktiskt satte den nålen mot mitt lår och tryckte till var helt sjuk! Tror det kommer följa mig resten av livet. Har blivit traumatiserad... 

MEN! Jag klarade det! Sjukt stolt över mig själv! En del av er tänker nog att "det är ju inget farligt, bara en lite spruta", men för mig som är väldigt spruträdd är det jätte stort.

Har sen vi åkte fått perioder där jag blir så trött att jag håller på att somna stående, men så fort jag lägger mig för att ta en blund så blir jag pigg. Hehe... Sköterskan sa att de flesta får det så pga all spänning och sånt. 

Ska även ta blodprover varannan vecka framöver på grund av detta. Så ringde direkt vi åkt och bokade tid om 2 veckor till att ta dom. Ibland är jag smart! 

Det härliga är att nästa gång jag ska ta sprutorna så har Carina kommit, så då kan hon vara med och se att allt görs rätt. Eller bara som ett stöd för mig. 

Har inte bloggat sen jag var i Sverige sist. Anledningen är för att jag har vart så upp och ner i kroppen. Mycket smärtor och trötthet. Så valde att vänta lite tills det börjar bli bättre. 

Åh nu kom en sån dos av trötthet, kanske jag kan blunda en 30 min eller nått..