Fick sovmorgon idag. Det var välbehövligt ska jag säga. Gick dock upp strax efter 9. Men men.
Hade ett möte idag med min handledare på Heart, dps och nav. Min saksbehandlare på nav är tydligen sjukskriven typ 1 år så chefen på nav dök upp på dagens möte. Bra att han stoppar in när det behövs. Vi kom överens om att han skulle ha min sak fram tills min är tillbaka. Vet inte helt om jag är så nöjd med det faktiskt... Har en stark känsla av att han inte förstår mig helt. Kanske inte så konstigt då han bara mött mig 2 gånger. Tror han behöver läsa upp sig angående mig. Hade egentligen hoppats att jag skulle få fram mitt budskap ordentligt idag, lyckades inte helt ändå. Dom har tydligen fått för sig att jag kommer bli 100% "frisk" bara jag hittar rätt medicin mot mina smärtor. Försökte ändå förklara Örebro dom alla 3 idag att denna prosessen med min kropp å mitt psyke inte tar 6 månader. Den kommer att ta år. Även om jag hittar mediciner som dämpar smärtan kommer det ta mig lång tid att klara träna upp kroppen. Och tyvärr har inte psyket med smärtorna att göra. Får väl bara hoppas på att han inser fakta före han pressar mig för långt igen så att jag går på ytterligare än smäll!

Blev bestämt att jag skulle hämta Melissa på dagis idag och passa henne inatt och imorgon. Tyckte då att det var lättare att vara hos syrran. Så här har vi vart idag. Busungarna har skött sig exemplariskt för att vara dom! Sofia kommer hem om ca 45-60 min. Nu är det The 100 på tv :)

Förra veckan fick jag samtal från sjukhuset att jag fått godkänt till att börja på dom nya medicinerna. Fick en tid idag för att lära mig hur jag ska sätta dessa sprutor på mig själv framöver. 

Men först hade jag fått tid till att ta röntgen av hjärta och lungor. Tydligen någon man måste göra i samband med dessa mediciner. 

Var väldigt nervös samtidigt som jag skulle kunna somna medans vi väntade på min tur. Sköterskan som jag träffade var bra. Hon sa även att jag fick lov att komma tillbaka om 2 veckor om jag inte kände mig säker och behövde de. 

De 3 första gångerna ska jag ta dubbel dos för att "kickstarta" det. Alltså 2 sprutor. Hon satte den första och visad hur jag skulle göra, så skulle jag sätta den andra. Den känslan före jag faktiskt satte den nålen mot mitt lår och tryckte till var helt sjuk! Tror det kommer följa mig resten av livet. Har blivit traumatiserad... 

MEN! Jag klarade det! Sjukt stolt över mig själv! En del av er tänker nog att "det är ju inget farligt, bara en lite spruta", men för mig som är väldigt spruträdd är det jätte stort.

Har sen vi åkte fått perioder där jag blir så trött att jag håller på att somna stående, men så fort jag lägger mig för att ta en blund så blir jag pigg. Hehe... Sköterskan sa att de flesta får det så pga all spänning och sånt. 

Ska även ta blodprover varannan vecka framöver på grund av detta. Så ringde direkt vi åkt och bokade tid om 2 veckor till att ta dom. Ibland är jag smart! 

Det härliga är att nästa gång jag ska ta sprutorna så har Carina kommit, så då kan hon vara med och se att allt görs rätt. Eller bara som ett stöd för mig. 

Har inte bloggat sen jag var i Sverige sist. Anledningen är för att jag har vart så upp och ner i kroppen. Mycket smärtor och trötthet. Så valde att vänta lite tills det börjar bli bättre. 

Åh nu kom en sån dos av trötthet, kanske jag kan blunda en 30 min eller nått..